Hej och välkommen till min blogg!
Jag heter Vendela Jurland och är 17 somrar och kommer ifrån Örebro.
Den 15 Augusti 2014 flyttar jag till Lubbock, Texas för att vara utbytesstudent ett år med YFU. Jag kommer gå på Cooper High School och förhoppningsvis vara Senior. Här på min blogg kan ni följa mig på mitt livs resa i USA, och om ni har några frågor kring mig eller mitt år är det bara att kommentera eller skicka ett mail till [email protected].
Tack för att du läser min blogg och hoppas du gillar den!
Puss och Kram!

VAD HÄNDE EGENTLIGEN?

Tänkte skriva en kort summering vad som egentligen hände i Lubbock de sista dagarna och anledningen till att jag ville flytta. 
 
Det började med att jag verkligen inte kände mig trygg med min värdfamilj då vi verkligen inte klickade personkemimässigt, sen hände det även massor av konstiga händelser som bara gjorde mig mer och mer osäker och jag kände hur vi verkligen inte passade... Då tog jag kontakt med YFU kontoret här i USA och efter att ha snackat med väldigt många personer kring detta så kom vi tillslut fram till att jag skulle få flytta. Sen var det nämligen så att jag blivit väldigt bra kompis med Paige som ni nog märkt, och hennes FANTASTISKA familj erbjöd sig faktiskt att bli min nya värdfamilj, att jag skulle flytta in med dem. Jag var verkligen hur glad som helst över detta då jag verkligen kände hur bra jag skulle ha det i deras familj, så de gick över allt pappersarbete och skickade in allt till YFU, så allt var i princip klart. MEN...
 
Så ringer YFU till mig och berättar att jag har spridit negativa rykten om min värdfamilj till Paige och hennes familj samt min danska utbytesstudent-kompis Elisabeth (vars värdmamma är min area-rep). Jag blev otroligt ledsen pga detta för YFU menade ju i princip att jag inte kunde prata med mina närmaste vänner om min situation och hur jag kände?! Vem kunde jag prata med då?? - Ingen eftersom jag är helt ensam här borta..
 
Detta övergick till att min värdmamma Candy hade några väldigt tydliga och hårda samtal med mig där jag började bli ännu mer obekväm, kände mest att jag ville därifrån. Så när de fick reda på att YFU hade bestämt att jag skulle flytta så kom ju Moritz två dagar efter, så det blev lite jobbig stämning i familjen just då... Sen så berättade YFU för mig att de hade bestämt att jag skulle flytta från Lubbock, de hade frågat mig tidigare om jag skulle kunna tänka mig att lämna Lubbock och flytta till någon annan stad/stat, självklart sa jag ja eftersom jag verkligen inte ville vara kvar i min gamla familj, men jag sa även att jag ville göra allt för att kunna flytta in med Paiges familj eftersom jag hade bott hos dom just nu om allt hade gått som det skulle... Jag frågade varför de hade bestämt att flytta mig från Lubbock då jag precis skaffat mig ett socialt nätverk med vänner, skola och allt. Då berättade de att en av anledningarna var att Candy inte ville att jag skulle va kvar i Lubbock. Jag blev så otroligt upprörd pga detta, hon kan ju inte bestämma att jag ska flytta bara för att det inte funkade mellan oss?! Men hon hade tagit väldigt hårt på mitt "rykte" och ville ha iväg mig. Någon dag senare fick jag en vänförfrågan på fb från en kvinna i San Antonio, och jag förstod ju direkt att det var min nya familj, sen kom bekräftelsen från YFU och de berättade även att jag skulle flyga på torsdagen (detta var onsdag), jag blev helt förkrossad då jag fick EN dag på mig att säga hejdå till alla jag träffat och packa mina saker... Satt och grät i timmar...
 
När torsdagen väl hade kommit åkte jag iväg till skolan och sa hejdå till en efter en, och efter min sista period skulle jag säga hejdå till typ alla mina närmaste innan jr skulle skjutsa mig hem... Men just när vi slutat och gått ut genom dörrarna ser jag Candy komma emot mig, jag blev livrädd och helt skakis. Hon sa väldigt tydligt och irriterat att vi skulle avregisterra mig innan vi skulle åka hem, jag berättade att jag behövde säga hejdå till mina vänner och hon svarade "Nej det har vi inte tid med". Jag fick panik. Jag smsade Paige och hon kom till officiet där vi stod och väntade på alla papper. Jag började gråta, och hon förstod genast att jag var livrädd. Så fort vi fått alla papper klart så började vi gå mot bilen, då frågade jag om jag kunde säga hejdå till Brittany lite snabbt, och det kunde jag. Så jag kramade om både henne och Paige hysteriskt gråtande och sedan hoppade in i bilen... Livrädd...
 
Jag kan säga er att den där bilturen var den värsta jag någonsin varit med om. I 20 minuter satt Candy och berättade för mig vilken hemsk människa jag var, samt hur hon aldrig ville att jag skulle vara nära hennes barn igen och att jag var så sjukt egoistisk. I 20 minuter satt jag i tystnad och inte sa ett ord, fick bara höra allt skit hon hade och säga om mig. Jag skakade, det var verkligen det hemskaste någon någonsin sagt till mig. När vi kom hem tvingade hon mig att stänga av min mobil, lägga den på köksbordet och sen förklarade hon väldigt tydligt att hon inte brydde sig om mig för 5 öre och att jag skulle få ha de sista 30 minuterna i detta hus som en mardröm. Så jag fick dammsuga hela mitt rum, ta ut soporna, tvätta lakanen och handdukarna, tvätta badrummet, garderoben och packa på 30 min... När jag var klar fick jag säga hejdå till Lani och Moritz innan Candy skulle skjutsa mig till flygpatsen. I bilen påväg dit så sa vi inte ett ord till varandra, och jag fick inte heller sätta på min mobil. När vi kommit fram till ingången går hon ut ur bilen, jag med, tar ut båda mina väskor från bakluckan, hoppar in i bilen utan att säga ett ord till mig, och kör iväg. Jag blev alltså lämnad helt ensam på flygplatsen. Jag började självklart hysterisktgråta och kunde ärligt inte fatta hur hon kunde göra detta till mig. Sen ringde jag Paige på en gång och sen mina föräldrar i Sverige. Allt var kaos och jag har fortfarande minnesluckor vad som faktiskt hände. När jag gick in på flygplatsen fick jag reda på att mitt flyg var försenat och när jag sedan frågade kvinnan som jobbade för mitt flygbolag berättade hon att jag inte skulle kunna komma till San Antonio på torsdagen. Jag blev så jäkla glad, bokade om min biljett till samma tid på fredagen, och ringde Paige samt hennes mamma och så kom de och hämtade mig och så sov jag hos dem. 
 
Detta var bara en liten snabbversion av vad som hände, men förhoppningsvis fick ni ett grepp över varför jag varit helt knäckt... Dock så ska vi fixa detta nu!! Kan bara inte fatta det Candy gjorde, ingen människa på denna jord förtjänar att gå igenom det som jag gjorde.. Vi hörs snart igen, Kram och tack för all supprort<3
 
Om ni har några frågor kring allt som hänt så skriv en kommentar så svarar jag på dem så fort jag kan!!

Tidigare inlägg Nyare inlägg