Hej och välkommen till min blogg!
Jag heter Vendela Jurland och är 17 somrar och kommer ifrån Örebro.
Den 15 Augusti 2014 flyttar jag till Lubbock, Texas för att vara utbytesstudent ett år med YFU. Jag kommer gå på Cooper High School och förhoppningsvis vara Senior. Här på min blogg kan ni följa mig på mitt livs resa i USA, och om ni har några frågor kring mig eller mitt år är det bara att kommentera eller skicka ett mail till [email protected].
Tack för att du läser min blogg och hoppas du gillar den!
Puss och Kram!

2 ÅR SEDAN

En liten catch up på vad som hänt sedan senast jag bloggade: 

På höstlovet 2015, alltså för ca 1 år sedan, åkte jag och Maja till Texas för att först hölsa på hennes moster i Dallas, men framförallt för att komma och hälsa på alla i Lubbock. Det sjukaste var att ingen förutom mina värdföräldrar och Jr's mamma visste om att vi skulle komma, så det blev helt galet när vi kom dit. Alla var i chock. Något av det roligaste jag gjort, för alla blev så extremt glada. Speciellt Paige och Jr, det bara lös om de. Det var även fantastiskt roligt att visa Maja vart jag hade bott, samt presentera alla mina vänner för henne. En upplevelse utöver det vanliga. Vi var i Lubbock från den 28e oktober till och med 3e november 2015, och då var det även Haloween då vi klädde ut oss till vikingar. 

Eftersom jag och Jr faktiskt fick långdistansförhållande att funka under denna period, så slutade det med att han kom och hälsade på mig i Sverige över jul. En Texas cowboy in Sweden??? Knappt så jag förstår det själv. Vi åkte bland annat upp till Sälen med några kompisar och åkte skidor i några dagar. Vi spenderade jul här i Örebro, och passade även på att åka upp till Stockholm i ett par dagar för att turista i staden innan han blev tvungen att dra sig hemmåt.

Under våren som har varit så har bland annat hela min class, alltså the juniors, tagit graduation och är påväg runt om i hela USA mot deras college äventyr. Jr börjar faktiskt idag på en pilotskola i Oklahoma, och nästan alla andra av mina vänner fortsätter deras skolgång på Texas Tech där även bland annat Lauren, Tatum, Blaire och Stephanie har gått ett år. Några av mina yngre vänner så som Paige, Kellyn och Rylie går nu sista året på cooper som seniors. Ska bli så kul att följa deras sista år på HS. 


 

Den 15:e augusti 2016... Idag var det exakt 2 år sedan jag stod på arlanda, kramade om min familj och gav mig iväg på mitt hittills största äventyr i livet. Jag ångrar inte en sekund av mitt händelserika år. När jag tänker tillbaka på hela experiencen tänker jag bara på positiva tankar och händelser. Är så extremt glad över att jag hade modet och psyket för att klara av ett år utomlands som 17-åring. Två år senare, påverkas jag av mitt utbytesår varje dag. Tänker ofta på de människor jag träffat och hur stor del Texas förevigt kommer vara för mig. Jag längtar tillbaka varje dag, och skulle kunna göra nästan allt för att få uppleva stora delar av det som det var då. Hade verkligen the time of my life. Lubbock, Texas kommer alltid vara som ett andra hem för mig, och samma sak som jag kände för Sverige när jag bodde där, känner jag för LBK nu. Vill bara kunna njuta av att gå runt i stora t-shirtar, äta ute med vänner dygnet runt, åka pickup på en dirtroad samt att leva sig in i country kulturen och världens bästa musik genre!!!

Inget kommer bli som det var förr, men det kan bara bli bättre. Jag kommer komma tillbaka till Lubbock och återse mitt andra hem så snart jag bara kan, för jag saknar det varje dag. Framförallt så saknar jag mina underbara vänner och familj. De som gjorde att mitt utbytesår blev så bra som möjligt med tanke på min otur i början... De människorna hjälpte mig att få världens bästa utbytesår, och det kommer jag vara de evigt tacksam. Speciellt till två personer. Paige och Jr. Utan Paige hade jag aldrig kommit till en sådan bra och kärleksfull familj. Jag hade aldrig fått uppleva hur det är i en riktigt amerikansk familj samt få vara en del i familjen. De tog mig in som deras egen, helt självklart, och för det kommer jag vara evigt tacksam att hela familjen Floyd stod med öppna armar och tog emot mig, en nästan främmande person och gjorde så att jag blev en del i deras familj och community. Till Jr, så har jag mycket att tacka för. Att han visade mig, hur en riktig kille ska vara och hur man ska bli behandlad och behandla andra. Han visade mig verkligen hur det är att inte vilja vara utan någon, någonsin. Han visade mig riktig kärlek, och han förändrade mitt liv. Jag vet fortfarande inte hur våran story kommer sluta, men jag hoppas innerligt att vi kommer kunna hålla kontakten resten av livet, för det är få människor som betytt så mycket i mitt liv som han har gjort. 

Till alla andra i Lubbock, tack för världens bästa år med er. Ni gjorde mig till en bättre människa och kommer vara med mig for the rest of my life. Men ni slipper inte mig, I'll be back!!!

"Together forever never apart. Maybe in distance but never at heart."

XOXO, Ven

 

Tidigare inlägg